 |
|
|
 |
| Dags krönika |
 |
Björnen kommer!
- Ingen visste innan vi började filma hur nära björnarna det var möjligt att komma.
Högt uppe på fjällsluttningarna har de haft koll på oss långt innan vi hittat dem.
Men en gång blev rollerna ombytta, Tielma med tre fjolårsungar, alla hannar, var på väg västerut över fjällkanten och vi beslöt att följa efter. Vi vandrade upp för ett av fjällen i meterdjup blöt majsnö med kamera och stativ på axlarna.
Väl på toppen inga björnar i sikte, men jag var sjöblöt och behövde byta skjorta innan vi fortsatte.
Det är då jag hör Hans ropa:
- Björnen kommer!
Först ser jag ingenting med skjortan över huvudet. När jag tar av den får jag se den ljusbrunröda björnpälsen fladdra iväg från mig på 15-20 meters håll.
Vad jag aldrig fick se var skenanfallet som Tielma just hade utfört i full galopp rakt mot mig. På tio meters tyckte hon tydligen att det räckte och att vi skulle förstå vad hon menade och vände tvärt.
Jag fick aldrig någon björnfrossa; snarare en slags upprymdhet efter en stund. Nästan som en förälskelse.
Det har blivit otaliga björnmöten sedan dess under fyra år i den mest fantastiska omgivning man kan tänka sig – den djupa Rapadalen omgiven av Sareks höga toppar.
Det är endast Tielma av Rapas alla döttrar som öververlevt den illegala jakten och fött egna ungar inne i nationalparken Sarek.
Femton år gammal ligger hon och sover med två ungar i sitt ide på fjällsluttningen i nedre Rapadalen.
Jag hoppas att filmen kan bidra till ett bättre skydd för henne än för Rapa och att många fler får uppleva framtida björnmöten i nationalparken..

Dag Jonzon
Tidigare krönikor » |
|